RSS

Good news and bad news.

Oj, oj, oj! Nu har det varit mycket igen och jag ber om ursäkt för att ni inte har hört ifrån mig på ett tag. Bob, min gamla granne o bloggkompis (www.bulldogdiary.com) som nu har flyttat till Limmared, har påmint mig om att jag faktiskt har tagit på mig ett ansvar som bloggare och det måste skötas. Han kan vara lite butter ibland måste jag allt säga men jag älskar honom ändå.

Dataproffset Bob.

Den goda nyheten är att vi har haft ett härligt halvår tillsammans. Den dåliga nyheten är att Lancelot inte längre är med oss. Han har sprungit före över regnbågsbron.

DCF compatable JPEG Img

Vi har haft det väldigt bra och har varit mycket på landet, både vinter, vår o sommar, och nu höst. Det blev trångt och mysigt med en medlem till i den lilla stugan. Det första Lancelot gjorde när han kom till landet i mars var att trassla sig ut genom ett litet hål i staketet bakom soptunnan och gick på tur. Lancelot stannade visserligen och lyssnade när matte ropade på honom men han tänkte väl att han bara skulle sträcka på benen lite och fortsatte bortåt. Jädrar vad det blev fart på matte! Över staketet och rusade….nja….pulsade iväg över koängen upp för backen med snö upp till knäna. Hon hade tur, Lancelot hade stannat ute på bondens fält och knaprade som bäst på en frusen koblaja (det var innan han lärt sig att det inte ingår i vår tillåtna diet).

VAD!!!….VEM???…..Skulle JAG ha rymt?…..En ren och skär lögn!!

Så blev det staketet lagat omgående. Värre var det med bilen som kört ner sig i snön mitt på koängen. Den blev stående där tills den snälla bonden drog loss oss en vecka senare.

Jag måste säga att Lancelot fattade galoppen väldigt fort om vad som gällde hemma hos oss. Förutom att gå fint i kopplet är det många övningar i väntan o tålamod.

Feb 13 009

Här på flockpromenad med grannen Fabbe (lagotton till vänster).

Vänta lugnt innan utgång:

KONICA MINOLTA DIGITAL CAMERA

Vänta lugnt innan ingång:

KONICA MINOLTA DIGITAL CAMERA

Vänta lugnt innan maten:

DCF compatable JPEG Img….om ni undrar var jag är så sitter jag i den andra dörröppningen.

I början så var Lancelot lite deppig (det var ju därför matte tog med honom hem) och kanske lite förvirrad också, vilket ju inte så konstigt. Jag menar först sitter han inlåst i fem år, och plötsligt skall han in i en låda och åka flygmaskin i fem timmar för att landa i kyla och snö. Det hände att han gick och lade sig i en bur som till och med var för liten för Gandalf.

KONICA MINOLTA DIGITAL CAMERAHan fick acklimatisera sig i sin egen takt och upptäckte snart att han dragit en vinstlott genom att bli en medlem i vår flock. Han blev glad, ja nästan lika glad som jag, och det vill inte säga lite.

DCF compatable JPEG ImgDCF compatable JPEG ImgBen var nog en bristvara i sheltret i Sesimbra.

KONICA MINOLTA DIGITAL CAMERAPå landet är det hur skönt som helst.

KONICA MINOLTA DIGITAL CAMERAUtom när det åskar, då är det Alfies matta som gäller.

KONICA MINOLTA DIGITAL CAMERAHär chillar han med Gandalf.

KONICA MINOLTA DIGITAL CAMERAHan fick ett demodex-skov på ena tassen och då lämnar man ju över favvo-sängen till storebrorsan.

DCF compatable JPEG ImgMatte sydde en mjuk krage för att han inte skulle slicka på tassen. Hmmm, jag vet inte jag.

DCF compatable JPEG ImgSnygga killar i en vacker vår.

KONICA MINOLTA DIGITAL CAMERAEn stunds vila i kyrkparken.

I juli upptäckte matte några knölar på framsidan av Lancelots hals och beställde tid hos en specialistveterinär på Västra Djursjukhuset. Där trodde man att det var lymfcancer men garderade med Leichmania. Knappt 14 dagar senare blev det bekräftat, det var malignt lymfom och det fanns ingenting att göra. Prognosen var 1-3 månader. Behöver jag säga att stämningen gick ner. Man kunde inte märka någonting på Lancelot, han var sitt vanliga glada jag och då var jag också det. Matte funderade och kom fram till att vi skulle visa Lancelot runt så mycket vi kunde, han hade ju bara varit ute i friheten i sju månader efter att ha varit fast i ett shelter så länge. Sagt och gjort och med en lista på utflykter packade vi in oss i bilen och åkte hem till Göteborg. Första turen gick med Älvsnabben och längst fram i fören stod Lancelot med stora ögon och svansen viftade hela tiden, det var en lyckad dag.

DCF compatable JPEG Img

På Norra Älvstranden den 6 augusti 2013.

Längre hann vi inte på utflyktslistan. Natten till onsdagen svullnade Lancelots hals upp pga att det blev ödem runt knölarna och han snarkade hårt och högt. Nästa morgon var han väldigt dämpad, hältan blev värre och hans allmäntillstånd var ordentligt nedsatt. Matte förstod vad som måste göras och på eftermiddagen följde vi med för sista gången. Vi hade gjort precis allt tillsammans och då lämnar man inte sin brorsa i sticket.

DCF compatable JPEG ImgAllt gick väldigt lugnt tillväga och matte låg på golvet och klappade Lancelot på magen och sjöng en tröstevisa. Vi var alla starka för Lancelots skull.

KONICA MINOLTA DIGITAL CAMERAR.i.P. min värdige bror och vän. Vi skall med värme och kärlek alltid, alltid bära dig i våra hjärtan.

Vi ses framöver.

Lancelot ???? – 2013-08-07

Annonser
 

Etiketter: , , ,

I’m baaaaaaaaack!!!

I’m baaaaaaaaack!!!

Charlie's back in town.

Jag vet att det var längesedan nu men jag behövde verkligen en time-out. Matte hade nog inte så fel när hon rev upp himmel och jord för att jag gick upp så mycket i vikt. Jag vägde som mest 43 ½ kg och vad vi än prövade gällande mat/motion så gick jag bara upp. Det visade sig vara lite vajsing på sköldkörteln så jag fick börja äta Levaxin o det vet ju alla pillerknaprare av denna sort att det tar ett tag innan man har hittat rätt dos. Så jag har varit lite vimmelkantig – inte i samma grad som matte – men dock ur balans. Nu väger jag lite drygt 36 kg o är snyggare än någonsin. Vad gör matte då? Jo då oroar hon sig för att jag har musklat av mig – jag menar ‘give a man a brake’! Vi skall ta nya prover nu, bara att ställa upp.

Men här har hänt grejer, vill jag lova! Jag skall ge er en ledtråd!

Cesar o Vi

Matte tröttnade på Gandalfs beteende, stoppade honom i en låda och åkte till Cesar Millan i Californien! Åh, jäääää—-lar vad det tog. Jaaaa det hjälpte, men det var inte därför hon åkte. Det var därför hon tog med lillebrorsan och inte mig. Hon kom in på en work-shop som skulle vara på Cesars ranch i oktober, med Cesar, Cheri Lucas och Brian Agnew som lärare. Jag hade ju gärna tillbringat en vecka i ‘sunny California’ men vi behövde verkligen hjälp med Gandalf – o jag är ju i det närmaste perfekt, så det var ju inget annat att göra än att släppa iväg dom. Jag njöt i fulla drag av hösten i Göteborg tillsammans med Åsa, som är min favoritmänniska i hela världen. Ja, efter matte alltså! Phuu! Det var nära!

Höstpromenad med Åsa

Kommer ni ihåg att jag tidigare berättade om att jag var lite överviktig. Vet ni vad matte hittade på då? I sin iver över att jag skulle bli smalare? Jo, hon tryckte på mig o brorsan var sin rosa t-shirt o sedan traskade vi sta’n runt i ”Rosa Steget”.

Rosa Steget 2012Som ni ser så är inte tröjan skräddad vare sig till oss eller matte – men vad gör man inte i välgörenhetens namn. Det var väl egentligen då jag förstod att jag inte var helt frisk. Den promenaden var påfrestande till tusen. Jag hittade en vattenskål på vägen o försökte mig på att övertala matte att det räckte så. Jag var ganska nöjd nu faktiskt.

VattenhålMen icke då! Vi fick traska vidare i den varma eftermiddagen. Till slut kom vi ändå fram och jag vann en brosch!!? på min nummerlapp. Jorå, både brorsan o jag var anmälda, betalade för och hade egna nummerlappar. Jag sa att det var välgörenhet, va?

Framme

I år kommer det säkert att bli mycket lättare nu när jag väger 7 kg mindre. Värre blir det nog för matte. Ha, ha.

NU KOMMER DEN STÖRSTA NYHETEN – SÅ HÖR UPP – SE UPP – OCH HÅLL I ER!!!

JAG HAR FÅTT EN STOREBROR!

Sir LancelotHan heter Sir Lancelot Indigo men jag säger varken Sir eller Indigo. Lancelot får duga. Han kommer ifrån Bianca hundshelter i Sesimbra, Portugal där han varit i fem!!! år. Han är en easy-go-guy o alla som träffade honom tyckte jättemycket om honom men ingen adopterade honom för att han var för stor, plus att han har en hudsjukdom. Men matte som nog är den snällaste människa som jag känner, och jag känner många, hon blev bestört (förvånad någon??) när hon träffade honom då hon åkte ner till Bianca och hjälpte till en vecka. Han hette Nino och är en av våra fosterhundar där. Matte tyckte att han såg så gammal ut, luggsliten och deprimerad, jämfört med bilder o filmer som vi sett löpande. Så hon bestämde sig att han skulle inte vara i ett shelter hela livet utan få ett hem innan han dör. Jaaaa jag vet, hon är lite dramatisk av sig. Men så gick det till när Nino bytte land och namn och flög med matte till Sverige för att komplettera vår familj.

Trojkan bild 2I början så var han inte särskilt förtjust i mig men jag vet ju att om jag bara får lite tid på mig att arbeta in min charm så brukar det funka. Det funkade med Gandalf som ju inte heller var så överdrivet glad i mig – men jiiiiiisses vad han gillar mig nu. Tillbaka till Lancelot, som förresten nöp mig två gånger innan matte gjorde klart för honom att hon är den enda som får nypas i den här familjen, vi firade sedan nyår ihop och då vände det.

CrazyÅhh, vad vi hade roligt! Det var hattar och glitter, lekar och skoj och jag måste nog säga att även Lancelot har nu gett efter för min charm. Han bjuder in mig att leka och vi har jätteroligt ihop. Äntligen – för lillebror Gandalf, han kan inte leka, eller så tycker han att det är slöseri med tid.

Nu har ni lite att smälta, va?

Jag återkommer snart. Jo, jag lovar! Jag är ju i fin form numera. Ciao.

 
 

Etiketter: , , ,

Soooooommar, sommar å sol………å doft av kaprifol….

Om ni visste vad jag badar o solar. Ni ser ju själva hur brun jag är – jag bara skoja – jag är född sån’. Vi var ute i Sisjön med Åsa, min extramatte om ni kommer ihåg. Dom kastade pinne och jag sam ut efter den. Jag tycker att det är jätteroligt att apportera i vattnet och det är ju bra motion för mig för jag har lagt på mig några kilon.

Ja, på tal om några kilon för mycket. Matte har blivit halvt hysterisk för att jag har gått upp lite i vikt. Hon har kontakt med en biopat för hund o katt så nu får jag kött o kokta grönsaker och slipper helt torrfodret. Heja biopaten! Men nu räcker det ju inte med det. Nejdå! Eftersom jag ändå inte har gått ner i vikt så har jag nu varit hos vetrinären på ‘utredning‘ där dom stack mig med nålar och tog blodprover – TRE RÖR!!! fulla med blod. Men jag är misstänksam. Jag tror att dom gör blodpudding i smyg som dom sedan säljer till äldreboenden.

Vi har inte fått besked på proverna ännu men frågar ni mig så tycker jag allt att det är mycket väsen för ingenting. Det är ju inte så att matte är så himla smal heller – kanske skulle skicka henne på utredning. Hmmm det var en god idé. Förmodligen så jämför hon mig med min lillebror benranglet Gandalf men han är ju av vinthundstyp o dom kan inte bli feta tror jag, det är någonting med gener eller nåt’. Ganska orättvist tycker jag.

Häromdagen så träffade vi Gandalfs syster Minnie som kommit ifrån Norge för en snabb Göteborgsvisit men jag berättar om det senare.

Följetongen ‘kampen om sängplats’ går vidare. Nu får jag inte ens ligga på massagebädden själv och det är ju ändå jag som har gymnastiserat i ‘vattentrasket’. Nu snyltar lillebrorsan in sig. Two for the price of one. Men det göööööööör ingenting för jag älskar min lillebror.

Fast hemma breder jag ibland ut mig ordentligt och då får han inte plats.

Eller så är det dom där extrakilona.

 

Etiketter:

Jiiiisses – jag är jetlaggad!

Jaaa, jag vet! Jag har vattenskålen som huvudkudde. Jag är helt slut. Om ni visste vad vi reser! Göteborg – Aneby. Aneby – Göteborg!! Å en gång till, å en gång till, hur många gånger som helst! Det är visserligen inte över några tidszoner men det är över länsgränser, regiongränser och landskapsgränser. Phuu, jag blir trött bara av att skriva det.

DET ÄR DÄRFÖR SOM JAG INTE HAR BLOGGAT!!!! Jag menar hur mycket kan en labrador tåla?

Man får pusta ut när man kommer åt! Det här var sent i våras. Jag o brorsan var nere vid Prästgården tillsammans med Åsa o matte. Visst är han fin min lillebror!

Som ni ser så har jag matchat blommorna till våra egna färger. Gult står så fint mot min chokladbruna färg medan Gandalf ser bäst ut omgiven av blått o vitt. Kolla, här vaktar jag prästgården. Ja, man vet ju aldrig vilka skummisar som kan stryka förbi.

Så här tomt var det på fiket på landet en dag när matte fick för sig att vi skulle ta en promenad dit. Det är en braaaaaaaa bit att gå, det går väl an om man får vatten och någonting gott när man kommer fram. Men nej då, fullständigt utrymt på personal – inte ens vattenkranen var ditsatt. Dålig planering kallar jag sånt’.

När vi ändå är på landet så skall jag berätta en rolig sak! Ser ni den koncentrerade blicken Gandalf har?

Vet ni vad han gör? Jo, han ligger i badrummet och vaktar katten! Den svarta katten! Katten som är gjort av en tunn träskiva!

Va!!! Snacka om ‘streetsmart’…..NOT! Helt otroligt! Han har varit intresserad av den i närmare tre månader nu. Matte har tagit ner den hur många gånger som helst, låtit honom lukta på den och satt upp den på fönster-karmen igen. Men nej då, han är på’t igen. Vad ger du mig för det! Street smart my ass! Ups! Jaaaa, jag får faktiskt säga så – det är min blogg.

I övrigt på landet så har bonden inte längre mjölkkor som går och betar utanför vår trädgård – han har numera biffkor + en stor, gigantisk tjur!!!!!  Lite obehagligt faktiskt. Men dom små kalvarna är hur gulliga som helst. Trots det så släpper inte matte ut mig för att leka med dom.

Men jag tror hon vet bäst, jag vet iaf att hon är rädd om oss. Men hon har något i görningen, hon håller på att stängsla in hela trädgården. Det kan vara för att jag smiter ibland när korna inte är där, men bara för att provsmaka det där bruna dom har lämnat efter sig. Hon gillar inte det, min matte. Hon gillar det inte alls – ingen tvekan om den saken.

Gandalf han har smitit ett par gånger oxå. Men han är lite spakare nu efter att först ha åkt på sig en redig kyss av elstängslet och nu senast efter att först ha flugit iväg som en vind i samma riktning som han sett korna försvinna. Han kom tillbaka i ett ‘jehu’ – jag tror personligen att dom skrämde honom. Dom vaktar ju sina små liksom. Den kvällen var han lite skakig o skulle ligga i min säng igen – vad é dé med den killen!

Har jag sagt att jag går på gym? Jorå, jag går på ‘vattentrask’ en gång i veckan – artros, vet ni. Jag tycker att det är jätteroligt och sjukgymnasten Christine Smith är en pärla – hon gillar mig, det säger hon. Hon tycker att jag är jätteduktig när jag kämpar på i vattnet – det är tungt må ni tro. Trots det så springer jag oxå, inte bara går.

Gandalf följer alltid med till gymmet men han håller sig ifrån bassängen, håller liksom koll på avstånd! Men inte nog med det efter ett svettigt pass i vattnet så får jag ligga 15 minuter på en massagebädd – det hjälper musklerna att slappna av säger dom. Jag struntar i vilket, det är hur som helst väldigt skönt.

Ja, det var nog allt för den här gången. Nästa gång skall bli snartare det lovar jag. Jag skall säga till matte att hon måste fotografera mer, hon kommer av sig allt som oftast, o jag menar jag behöver faktiskt bilder till bloggen!

Okidoki! Vi hörs snart!

 

Etiketter: , , , ,

Man e´ väl medlem i ”Kusträddarna”.

Igår lördag tillbringade vi en stor del av dagen ute vid Askimsviken. Ja, inte för att bada om det nu var någon som trodde det. Nej, vi städade!! Å herregud vad mycket skräp ni människor slänger omkring er. Om det bara hade varit hundbajs som skulle plockas upp så hade vi varit färdiga på nolltid. Nej, nu var det plast, snören, plast, glas, plast, allt möjligt och så ännu mera plast. Vad är det med folk!?!! Jag blev alldeles matt och fick ta en paus.

Gandalf var med men han är ju mer van vid spanska stränder så han förstod inte riktigt vad som skulle göras, förstod liksom inte riktigt vitsen med att plocka upp det som förmodligen snart skulle hamna där igen. (Vi får ha lite tålamod med honom, han kommer ifrån en annan kultur.)

Min extramatte Åsa var med, det är förresten hon som har tagit bilderna. Nåväl, vi hade fått nog vid tvåtiden, och lämnade in den sista säcken…….

…… och promenerade iväg hemåt. Vi bor en 40-minuters promenad ifrån Askimsviken men vi badar aldrig där eftersom matte gillar inte sand och långgrunt. Om jag skall vara ärlig så är hon lite väl petig ibland. Men det är också bra, det betyder att vi, Gandalf o jag, alltid får det som är bäst för oss.

På vägen hem så hittade jag en fotboll. Så fort man fått i hörntänderna så är den lätt att bära med sig utan att gapa käkarna ur led. Kolla själva….

…..men jag fick inte ta den med mig. ”Tänk om någon letar efter sin boll”, sa matte och fick mig att lämna den kvar. Jag är inte så säker att någon annan än jag uppskattar dom nygjorda hålen i den men det är bäst att göra som hon säger……….men hallå…….vänta på mig……jag är åtta år nu och springer inte så fort……

……..å nej!….nu knyter hon ihop oss igen…..och Gandalf som springer så fort…..han är ju en vinthundsmix för guds skull………JAG ÄR ÅTTA ÅR!!!……det här är inte rättvist……

……äntligen hemma!!!

Vi får vänta i svalen medans matte tar av sig och sorterar ut allt hon haft i fickorna. Jag är van, det kan man se, men Gandalf gillar inte sådana nymodigheter. Men han lär sig!

MAAAAATDAAAAX!

och ny väntan.

Men det är det värt. Vi får jättegod mat med extra fiskolja. Det ni! Det är alla tiders det!

 

HURRRRRAAAAAA! Åtta år idaaaaaaaa’!

Vill egentligen bara informera om denna stora dag. Det är min andra födelsedag hos matte och den första med en lillebror. Det blev inget stort kalas som det blev på mitt 1-årsjubileum men det smäller ju faktiskt högre att ha varit i min ‘nya familj’ i 1 år än att fylla 8 år och det är ju inte jämnt eller så. Men vänta ni på mitt nio-års-kalas. Då e’ de’ jämnt o då blir det kalas.

Jag kan berätta om 1-årsjubiléet!

Matte hade bjudit in mina nio vänner ifrån andra sidan gatan så vi var 11 hundar på festen. En tårta blev gjord av Hönökaka, hundmat, leverpastej och köttbullar. På Partyland hade matte köpt bl a ballonger o hattar samt ett blomsterhalsband, så att man verkligen förstod att det var jag som var huvudpersonen.

Mums!

Det fanns tillräckligt med tårta till allihopa men Bob o Lego började tränga på ganska snart. Och man skämtar inte med en bulldog och en staffe om mat så här gällde det att skynda sig.

Matte skar upp tårtan……..men hallå….

…….man måste vänta utanför köket på sin mat! Killar! Kom igen nu, utanför köket, här där jag är! Nåja, jag fick först och dom andra fick vänta på sin tur.

Efter maten var det full rulle i soffan. Matte hade för säkerhets skull tagit bort den vita klädseln, allt för att inte få migrän. Här är Alfie med Daisy o Mafalda o Jaaaag.

Här är den coola snubben Evvy (Evian)

….å så den här gubben som absolut inte ville ha hatten på. Yoshi i full glory!

….Scooby….

…och….VA!….stäng dörrar och grindar…. Bob har tappat nosen….

Phuu! Där var den!

Den gubben kan parta. Go Bob go! Och här har vi Lego helt inne i balongdansen.

Alfie hade så roligt, han skrattade åt allt….

…och han är väldigt förtjust i Mafalda, ett udda par.

Efter 4 timmar orkade vi inte längre, vare sig matte eller jag.

Men uj, uj, uj så roligt vi hade allihop.

Både Gandalf o jag var helt utslagna hela nästa dag och vi orkade ingenting annat än att snabbrastning, snabbmat.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 19 april, 2012 i Fester, Matte, Vänner

 

Låt mig berätta om Påsken!

Jorå såatt – vi åkte upp till Olsängen redan fredagen innan påskveckan. Det var första gången för Gandalf. Han spydde i bilen som vanligt! Jag menar, snacka om att vara känslig. Matte kör ju så himla bra. Fort men bra, hon svänger knappt och bromsar nästan aldrig så vad är det att bli illamående av. Va?

Nåväl, väl framme så var det snö. (Jag sa hela tiden att hon inte behövde ta med sig solskyddsfaktor, men vem e’ jag att lägga mig i packningen. Jag hade rätt i alla fall, så det så!) Matte fick bygga hydda i sovstugan (friggebod utan isolering!!) till Gandalf oxå, jag har redan mitt ‘filt-Hilton’ (bilder kommer, jag får liksom inte till det). Det är egentligen inget märkvärdigt, det är kompostgaller o filtar men det är varmt och gott och supermysigt. Lite som när jag var valp o byggde hydda i skogen. Det tog Gandalf en bra stund att fatta att han skulle sova i sitt filt-Hilton och inte i mitt. Jag måste ju få lite egentid, jag blir ju 8 år denna vecka.

Men inne i den riktiga stugan så kommer han o knôr – jag menar SÅ liten är han ju inte!! Det var förresten en granne i sta’n som undrade om Gandalf var en blandning av trasmatta o undulat. Han skojade får jag förmoda men han står på sverigedemokraternas valsedel så man är ju inte säker. Matte log lite lätt men det gjorde INTE jag. Han må vara ett riktigt ‘rompedrag’ men han är min lillebrorsa o jag gillar honom skarpt. Så han får väl ligga här brevid mig då då’.

Vi var ute på långa promenader o Gandalf fick vara lös på ängen vid stugan och han har redan fattat att när matte ropar ‘aqui’ så betyder det att man springer omedelbart till henne och får en köttbulle. Men nere vid järnvägen så får han än så länge ha kopplet på sig. Det behöver inte jag, för jag är lydig jag!

När vi hade varit på landet i 6 dagar så skulle matte på ett möte om kommunalt vatten o avloppstvång som hon kallar det (det kommer att bli skitdyrt). Vi skulle vara kvar i stugan o där skulle det ju inte göra så mycket om Gandalf ylade lite – jag var ju där. Men nähe då, nu hittade han på någonting annat o jag visste i ärlighetens namn inte riktigt vad jag skulle göra för att få honom att lugna ner sig. Se här som han fick till det:

Jag tyckte att allt det här var väldigt obehagligt och det fanns ingenting jag kunde göra för att bromsa honom så jag gick o la’ mig o sov.

Behöver jag säga att matte blev väldigt spak när hon kom hem. Men hon blev inte arg, hon tog fram kameran och sedan så gick hon och satte sig i soffan o funderade (verkade det som) innan hon reste sig och började städa undan i köket.

På långfredagen kom det fullt med snö och det gillar jag. Jag gillar det mesta kan man säga. Ganska cool snubbe om jag får säga det själv. Och det får jag för det är ju min blogg, Yeahh!

Come on brorsan, vi rullar i snön!

Nehä – inte det?!

Gaaandaaaalf! Kom igen nu!

Vart tog han vägen?

Nej, man tror inte sina ögon! Han gick in o lade sig! När man kan vara ute o rulla i snön! Ja, ja, han är så frusen av sig, jag tror att han har rätt mycket vinthund i sin blandning.

Vi åkte hem på påskafton eftersom matte skulle sjunga i kyrkokören på påskdagen. Blev inte så mycket av det sjungandet, kan man säga, för hon mådde inte bra alls. Jag tror att både 200.000 kronors mötet och Gandalfs arbete på dörren blev lite för mycket för henne. Hon är lite känslig. Tur att hon har mig!

 
1 kommentar

Publicerat av på 17 april, 2012 i Brorsan o jag., Olsängen